söndag 28 juli 2013

Jag gråter och gråter...

... och det känns som att jag aldrig ska bli glad igen, även om jag naturligtvis vet att det inte kommer kännas så sen, om en liten tid.

Vi begravde vår älskade katt Bacill i morse, efter att min fina vän B funnit honom påkörd och livlös på vägen utanför vår gård. 

Så oändligt saknad. Tårarna tar liksom aldrig slut.

1 kommentar: